Sonen Jonas Persson född 1754, dog den 29 april i Espnäs av bröstfeber.
Ur db: "April den 29 de Dödde i bröstfeber åldrige Bonden Jonas Perssoni Espnäs och begrafdes den 10 maij, 59 år
gl".
Han gifte sig den 6 juli 1812 med Sara Eriksdotter, född den 4 april 1736, från Vallen, Ström. Sara dog den 24 augusti 1810, även hon i Espnäs.
De har tillsammans dottern
Märeta född den 29 januari 1780
Jonas gifte efter hustru Saras död om sig den 4 november 1811 med Elin Jonsdotter, född den 6 december 1762.
Hemmanet Alavattnet 7/128 mantal, år 1795 uppges
Jon Persson vara ägare till 17/96
tunnland.
År 1800 avstår Jon Persson hemmanet till mågen Hans Hindrichsson från Alanäs.
Dottern Märeta dog av ålderdom i Risnäset, Ström, den
3 januari 1849. Hon gifte sig år 1798 med Hans Henriksson, född den 30 april 1769, han kom från Alanäs till Risnäset. Hans dog även han av ålderdom den 17 april 1847 i Risnäset, Ström.
Paret hade följande barn:
Jonas född 1799, gift med Benedicta Jönsdotter.
Henrik född 1801, gift 1 med Anna Persdotter, gift 2 med Lucia Jönsdotter.
Hans
född 1803, död samma år.
Sara född 1805, gift med Anders Andersson Palm - se rubriken: Föllinge - Strand.
Hans född 1807, gift med Katarina
Persdotter.
Brita född 1809, gift med Per Olofsson Sköld.
Erik född 1812, gift med Lucia Göransdotter.
Mickel född 1814 - död 1815.
Lisa
född 1816, gift med Zakris Zakrisson.
Per född 1818, gift med Elisabet Matsdotter.
Maria Kristina född 1821, gift med Per Jönsson.
Märet född 1824 - död
1833.
Om Märet står följande i db: "Bonden Hans Hindrichssons yngsta dotter Märet i Risnäset, varit en krymplinge i hela sin tid, 9 år 2 dagar".
Första gången Risnäset återfinns i mantalslängderna
är till år 1791. Den som då står som brukare av nybygget var Jöran Jönsson. Han byter 1807 hemman genom avhandling med Hans Henriksson. Hans var brukare av kronohemmanet Alavattnet nr 2 som Jöran nu övertog. För
detta hemmansbyte hölls syn den 9 oktober 1812 och enligt syneprotokollet fanns det på Risnäset en gammal mangårdsbyggnad med två rum och förstugukammare. Hans Henriksson ville riva mangårdsbyggnaden eftersom den var
i dåligt skick. Han tänkte bygga nytt hus strax söder om gamla gården och han hade redan byggt stall, höbod, samt källare med överbyggd bod och dessa byggnader var i gott skick sedan golv lagts in i källarboden. Fähus
saknades, men timmer för det bygget var till största delen framkört. Vid gamla gården fanns härbärge, kornlada, stall och höbod och de byggnaderna var i någorlunda gott skick sedan nya tak lagts och övriga
smärre reparationer utförts. Dessutom skulle Hans Henriksson förutom stora huset, bygga nytt fähus, badstuga, vedbod och avträde.
Öppna åkern synades och enligt syneprotokollet bestod den av "steril och grov sandmjäla
jord af mager art, som är i någorlunda god häfd". För vinterbehovet fanns slåtter, lövskog och bark som kunde räcka til två hästar, 10 kreatur samt 30 får och getter. Synemännen ansåg för
sin del att Hans Henriksson skulle utvidga åkern till att motsvara 2/3 kappars utsädeoch utöka slåttermarken till 2/3 lass årlig avkstning. Ärendet hänsköts till Kungl. Bef. i länet för avgörande.
Ett exempel på ett födorådskontrakt i början på 1800-talet:
I anseende därtil at jag Jonas Pehrsson ärnar Gud vill träda i nytt äktenskap med Pigan Elin Jonsdotter, som uti mitt Bo nu medför ägendom,
bestående af 1 st ko, 2 st får, 1 st vallmarsdyna, en dunkudde, en ny fäll med täcke, 1 st bord-täcke och 1 st handkläde, utom egne gångskläder samt Tretiotre Rdr 16 Skr Bco i kontante penningar, har jag jämte
bemälte
År 1834 sålde Hans Henriksson 9/12 tld till sonen Jonas Hansson. Senare övertogs gården av sönerna Jonas och Erik.