|
|
|
|
|
Släkten har funnits i Jansjö sedan "urminnes" tider... De hamnar där när Sara Mårtensdotter, född 1645, gifter sig med Olof Knutsson, född 1637, från Bölen. Turerna går alltså fram och tillbaka mellan Jansjö och Bölen.
Sara var dotter till Mårten Olofsson och hans hustru Kerstin Andersdotter. Mårten hade två syskon, Ingrid och Jon. De var barn till Olof Göransson och hans hustru. Ingrid Olofsdottervar gift med Knut Andersson från Bölen, vilka hade bla den ovan nämnde sonen Olof. Sedan var Kerstin och Knut syskon i sin tur... Hmm, nu blev det virrigt=)
Lite fakta frå Jansjöboken och Krånglins böcker följer nedan. Jag har försökt att kolla alla årtal så långt det har gått!
När Gustav Vasa 1542 lät upplägga den första jordeboken över Fjällsjö fanns i Jansjö två bönder, Sven Spiellesson och Gulle Svensson. Sven Spiellesson var nämnd tidigare i en handling; han blev på tinget 1540 dömd till böter för att ha inhyst en trollpacka från Ådalen. De två böndernas hemman bedömdes utgöra 14 seland tillsammans. Bedömningen seland är unik för Ångermanland, i övriga delar av landet räknas skattetalet i mantal. En full gård räknades utgöra ett mantal, lika med 24 seland. Efter den bedömningen låg Jansjöbönderna ca 70% under existensminimum. Den sk jordräntan, alltså skatten, räknades ut efter selandtalet, och utgick i tionde. Sven Spiellesson, född ca 1500, nämndeman åren 1535 – 61. Hustruns namn är okänt. Sonen Göran Svensson finns dokumenterad, han var född ca 1535. Göran Svensson, nämndeman 1558 – 1603. Hustruns namn är okänt. Han hade sönerna Hans och Olof, f ca 1570. Göran Svensson var 1560 ensam ägare av Jansjö by, han skattade då ett spann korn och två gråverk i tionde. Göran brukade hemmanet under ett 40-tal år och torde ha förbättrat det så att han kunde låta sönerna Hans och Olof dela det. Sålunda hade 1620 Olof en ”fola” sex kor, sex getter, fem får och en gris. Hans hade ett ”stod” sex kor, tre getter och sex får. Olof Göransson, nämndeman 1604 – 1630. Hustruns namn är okänt. Barnen var: Ingrid född ca 1610 d 1670-talet, Jon född ca 1612 död ca 1680, Mårten född ca 1615 död sommaren 1693. Dottern Ingrid var gift med Knut Andersson, född 1614 död omkr 1670 från Bölen. Mårten Olofsson i Jansjö blev först ägare till fadershemmanet 7 seland i Jansjö men den 20/7 1646 blev det bestämt att brodern Jon skulle ha det för knektståndet. Samtidigt uppbjöd Mårten Olofsson i Sil första gången 8 seland jord samt gården därefter, som han köpt av hustru Gunilla, Johan Pehrssons änka, därstädes. På 1680-talet var Mårten även gästgivare, han hade nu avsagt sig nämndemanssysslan som han haft under 1660-talet. Under tiden som han var nämndeman förkom han rätt flitigt i tingsprotokollen. 1665 anklagades han av grannen, Christer Ericsson, för att ha försnillat sädestiondet, vilket dock ej kunde bevisas. 1673 angav han Johan Ericsson i Böle för att denne skulle ha svurit en orätt ed och kallat honom "menedare". Mårten kunde dock inte bevisa denna grava anklagelse och fick därför böta 40 mark. 1678 anklagade han hustru Elisabet Bertilsdotter i Sil för att hon och brodern Nils skulle ha lagt beslag på en del silver och kopparmynt i ett häbre i Sil, vilket han ej heller kunde bevisa. På 1680-talet hade Mårten Olofsson blivit ägare till all jord i byn, vilket ledde till en del tvistigheter med andra intressenter i jorden. Mårten ser ut att ha dött 1693, han ger till kyrkan 16 öre strax före påsk, sedan förekommer han inte. Redan 1682 hade han överlåtit hemmanet, som nu var 12 seland, till sonen Nils Mårtensson, medan andre sonen Anders, slagit sig ned på kronohemmanet om 6 seland i samma by. Detta hemman hade Mårtens måg, Pehr Ingelsson, en gång varit ägare till och som Mårten efter dennes död brukat. Bröderna trätte ofta om jorden. Hustrun hette Cherstin Andersdotter, var född i Böle, Fjällsjö omk 1620 och dotter till Anders Ericsson i Böle. Hon är syster till Knut Andersson, så att Mårten och Knut blev dubbelsvågrar. Cherstin var vid pass 25 år vid giftet. Det finns inga anteckningar om testamentspengar till kyrkan efter någon av makarna.
Luspen - Laskelougt - Råstrand - Jansjö
Jacob Jöransson Dahlrot
föddes i Nyland år 1724 och han dog i Ekorrsele, Lycksele den 29 december 1777. Jacob vigdes med Katarina Hansdotter, född den 17 juni 1726 i Haddingen, Umeå lf och död den 22 juli 1812 i Ekorrsele. Paret hade 5 barn; Anders, Hans, Elisabeth, Maria och Anna.
Några avskrifter ur Domboken: ”Avskedade soldaten Jacob Jöransson Dalrot i Ekornsele sökte nybygge vid Diupsundet. Syneinstrumentet upplästes vid tinget den 14 juni 1764. Åkerställe var utsynat mellan Jobbträsket och Åhmträsket en mil från Åmsele”. (Db U 1764, fol 3)
”Afskiedade Soldaten Jacob Jöransson Dahlrot som blifvit instämd för skuld till Lars Norbergs Sterbhus, hwilken skuld Dahlrot bewisade sig hafva betalt, tillerkändes 15 daler Kopparmynt så som then warit föranlåten at för thenne sak gå flere mil wägs til Tinget”. (Db U 13/4 1774)
”Med berättelse af afskiedade Soldaten Dahlrot igenom döden afgådt inlemnades och upplästes Dahlrots i lifstiden giorde förordnade, thet dottren Lisa efter hans lifstid skulle få dess besutne andehl af nybygget och thäremot till äldste brodren Hans betala Sex Riksdales 32 skilling samt till Systrarne Maria och Anna Twå Rdr 37 skill 8 runst hwarthera äfwen som Lisa behåller all lös egendom och thäremot swara för all giäld samt tillika dess till ålders komne Moder Christeligen wårda och skiöta”. (Db U 27/4 1778)
”Soldat Dahlrots Hustr Kaiss Hans dotter af ett fall i länden sjuk 88”. (ur dödsboken 22/7 1812)
Hans Jacobsson Dahlroth
, nybyggare och förgångsman, föddes 1751 och dog den 2 juni 1832, han gifte sig 1777 med Elisabet Hansdotter född i april 1756. Luspen delades i två delar år 1799, Hans Jacobsson från Ekorrsele köpte då den ena delen. Han lämnar sedan över till sonen Hans Hansson och flyttar själv till Björkberg. Hans Jacobsson i Björkberg hade köpt besittningsrätten till Stensele nr 2 som han den 12 dec 1814 upplät till sin son Gustaf Hansson. Familjen flyttar till Stensele omkring 1815. Hans Jacobsson flyttade till Skarvsjö, då hans söner Jacob och Anders hade blivit kronohemmansåbor där. Han gav sönerna 500 Rdr Rgs för att de skulle sköta och föda honom och hans hustru till döden. Men så köpte Daniel Jonsson hemmanet av Jacob, och Anders flyttade till Kaskelought. De gamla måste nu bo hos ”fattige sonen Gustaf Hansson uti Stensele”. Anders återlämnade 250 Rdr, men Daniel, som enligt köpebrev var skyldig att betala resten, vägrade i flera år, varför Häradsrätten måste få ta hand om saken. Sedan fick Anders Gustaf Pehrsson i Luspholm 500 Rdr av Hans Jacobsson som då med hustrun blev förgångshjon i Luspholm. Men Anders Gustaf sålde sin del av Luspholm till Daniel Jonsson, så Hans Jacobsson fick ta ut stämning igen för att få ut sina 500 Rdr! Syn av alla ägor och lägenheter verkställdes i Skarvsjö den 17 juli 1837. Byn skattade då för ett helt mantal. Paret hade 14 barn.
Hans dog av ålderdomsbräcklighet 81 år gammal och Elisabet dog av ålderdom 75 år gammal. Sonen Jacob var även han förgångsman, han vigdes 1802-04-04 i Lycksele med Catharina Jonsdotter. Catharina var 94 år och 4 månader gammal när hon dog.
Anders Hansson
föddes 1788 i Björkberg och dog 1868, han vigdes i Lycksele med Magdalena Jonsdotter, född den 18 februari 1792 i Bastuträsk och död 1877. Den 26 december 1813 lystes det för första gången och den 6 februari 1814 vigdes Hemmansägare Anders Hansson och pigan Maglena Jonsdotter från Bastuträsk. Den 15 januari 1821 bytte Anders Hansson bort sitt hemman om 1/8 mantal i Skarvsjön mot Pehr Michaelssons hemman i Kaskelougt (nr 2). 1837 skattlades Kaskelougt nr 2 efter åtnjutna 25 frihetsår. Åbon Anders Hansson hade dessförinnan överlåtit hemmanet till sonen Carl Jonas (bonde) och mågen Mårten Mårtensson. Paret hade 16 barn.
Hustrun Magdalena Jonsdotter var dotter till Jon Danielsson och Catharina Jonsdotter från Bastuträsk.
Källa: bla Ossian Egerbladh
Här kommer det att finns fakta om släkten Holmgren i Jansjö, Fjällsjö.
Anders Andersson
föddes den 17/5 1818 i Skarvsjö, Stensele (Stensele C:1, bild 5) och dog 1894, han vigdes den 26 december 1843 (Stensele El:1, sid 14) (De finns då i Luspen) med Gustafva Johanna Andersdotter. Hon föddes den 5 april 1822 (Lycksele C:3, sid 69) i Lycksele som dotter till Anders Andersson och Sara Magdalena Jonsdotter från Björksele. Gustafva Johanna står som piga i Barsele hos Joh. Gustaf Andersson och hans hustru Eva Håkansdotter när hon kom från Sorsele 1840 och fram till 1841. Anders finns som dräng i Bastuträsk hos Anders Nilsson och hans hustru Sophia Pehrsdotter under åren 1839 - 1841. (Stensele AI:3, 1837 - 1844, sid 15) Både Anders och Gustafva Johanna finns som dräng och piga hos Per Erik Andersson och hans hustru Sophia Håkansdotter i Bastuträsk under åren 1842 - 1843. (Stensele AI:3 1837 - 1844, sid 16).
År 1844 återfinns familjen i Vallnäs när dottern Cajsa Johanna föds den 24 mars detta år. (Stensele C:1 1816 - 1862, sid 100)
Faddrar var vid dopet den 24 mars följande:
Anders Hansson i Luspen och dess Hustru. Gustaf Hansson Stensele och dess Hustru. Pehr Erik Norman i Bastuträsk och dess Hustru. Jon Gabrielsson i Joranträsk och dess Hustru. Dr Carl Jonas Andersson i Ankarsund och Pigan Maja Cajsa Abrahamsdotter i Stensele. Johan Andersson i Kaskelought och Eva Christina Andersdotter i Bastuträsk. Erik Johan Gustafsson i Stensele och Eva Helena Andersdotter i Långvattnet.
År 1845 föds familjens andra dotter Eva Sofia, den 3 december, i Råstrand, Sorsele. (Sorsele C:3 1844 - 1865, bild 10) Vid hennes dop var faddrarna följande personer:
Lars Larsson Gargnäs och Hustru. Abram Göransson och Hustru. Daniel Jonsson och Hustru i Stensele. Dr E ? Andersson och Pigan Anna Sara Andersdotter i Stensele. Dr Per Olof Gabrielsson och Pigan Sara Greta Andersdotter i Stensele. Lars Petter Larsson och Christina Jonsdotter i Stensele.
Familjens tredje dotter, Sara Erika, föds den 28 juli 1848 i Luspen, Stensele. (Stensele C:1 1816 - 1862 sid 124)
Vid hennes dop den 29 juli var följande personer faddrar: Past. Rådström och dess Hustru. Adolph Larsson i Näsvattnet och dess Hustru. Olof Pärsson i Wallnäs och dess Hustru. Anders Carlsson i Rönnäs och dess Hustru. Lars Fredrik Fredriksson i Luspen och dess hustru. Daniel Danielsson och C. W.
Andersdotter.
Fredrik Andersson och Cajsa Johanna Johansdotter. Hans Andersson och Cajsa Magdalena Gustafsdotter. Israel Pärsson och Maja Magdalena Andersdotter.
År 1852 föds familjens fjärde dotter i Altoken, Stensele, Clara Matilda, hon föds den 20 januari och nöddöps samma dag. Faddrar vid dopet var följande:
Nils Jonsson i Tärnafors och dess Hustru. König Olsson och dess Hustru i Jovattnet. Måns Nilsson och Hustru i Vapsten. LillMårten i Rahn och Hustru. Dr Anders Fredrik Andersson i Brännholm och Pig Brita Erika Olofsdotter i Stensele. Lars Abrahamsson och dess Hustru i Rahn. Dr Carl Fredrik De... i Tärnafors och Maja Stina Persdotter i Luspen.
Här finns en tydlig koppling till Tärnafors där familjen första son sägs vara född... år 1855.
År 1843 - 1844 bodde familjen i Luspen, Stensele. År 1845 - 1846 i Råstrand, Sorsele År 1846 - 1849 i Luspen, Stensele År 1850 - 1851 ??? År 1852 i Altoken, Stensele År 1853 - 1856 ??? År 1857 - 1863 i Vallnäs, Stensele År 1864 - 1873 i Stensele, Stensele År 1873 - 1882 i Stensele, Stensele som inhyses År 1893 - 1899 i Luspen, Stensele År 1883 - 1899 även som backstugusittare, sid 293 År 1900 - 1915 i Luspen, Stensele
Var familjen bodde de sex år jag inte lyckats hitta dem i någon hfl hoppas jag att någon annan kanske vet :) Åren 1853 - 56 gäller just precis när sonen Anders August föds... Det har kommit ett förslag att han skulle vara född i Tärnafors, Tärna. Dessvärre stämmer inte moderns ålder i den födelseboken...
Avskrift ur C:1 Tärna: Anders 1855 4/1 nöddöpt conf 22/4 Anders August, Anders Andersson och hu i Tärnafors 35
Här brukar -35- vara moderns ålder, om det skulle stämma så borde det stått -33-. Men det kan ju vara felskrivet av prästen. Att dopet confirmeras/bekräftas så mkt senare i kyrkan kan ev ha att göra med att de inte var från församlingen...
Dopvittnen var: Cappellpredikanten H.G. Westerlund och Fru, Smeden Jacob Jacobsson och Hu i Tärna. Abram Nilsson och Hu i Tärnafors, Lars Johansson och Hu i Mellansjö. Dräng Erik Jacobsson i Tärna och Pig. Eva Greta Pehrs D ibm, Dräng Johan Nilsson i Boksjön och Pig. Sara Lovisa do i Fjällnäs, Måns Månsson i Forsbäck och Lisa Andersdtr i Rödingfors, Anders Olofsson i Björk näs och Stins Andersdtr i Rödingfors.
Jag har inte hittat någon koppling till släktingar bland dopvittnena men det behöver väl i och för sig inte betyda så mycket!
Av barnen var det tre av sönerna och en dotter som utflyttade till Fjällsjö. Anders August, Pehr Alfred och Klara Matilda kom till Jansjö medan Gustaf Evald flyttade till Bodum och tog namnet Forsgren. Pehr Alfred var till en början dräng hos Markus Olofsson i Jansjö. Han flyttade 1881 28/11 till Jansjö nr 2 och blev torpare där, 1890 26/5 gifte han sig med Kristina Erika Hedin. Om Klara Matilda finns berättat att hon hade en dotter, Maria Johanna 1880 14/5 oä, med Zakarias Svensson Vikström i Jansjö. Ur kyrkoboken i Fjällsjö; ”4/7 1880 intagen som Zakarias Svenssons fästeqvinna på ……. Begäran” Till Stensele 1888 27/11. Paret bodde tillsammans i Jansjö. Genom Consistorie skiljebref den 19 april 1882 blev de skilda från varandra. Klara Matilda sägs ha tagit barnet och gått till fots tillbaka till Stensele. Att hon kom tillbaka till Stensele kan stämma med tanke på att det finns kort på dotterns son i Stensele. Paret hade 8 barn.
Anders August Andersson Holmgren, föddes den 4 januari 1855. Som äldste son i familjen fick han namn efter farfar och morfar, dvs Anders.
Jag har fått veta att det råder delade meningar om vart han föddes och om han överhuvudtaget var son till Anders Andersson och Gustafva Johanna Andersdotter.
Men... i husförhörslängden för år 1855 - 1863 syns att någon präst först skrivit "Inh. Anders Gustaf" och att vid något senare tillfälle en annan präst strukit över Gustaf och skrivit dit Anders och hans födelsedata samt hans två yngre bröders uppgifter. Detta grundar jag på att det är två helt olika handstilar. I hfl 1864 - 1873 står Anders August som "Sn", det vill säga som son precis som de övriga sönerna i familjen. Detsamma gäller hfl 1873 - 1882. Vad man kan undra över är varför han står som son i familjen om han inte hör dit???
Han dog den 5 maj 1928 i Jansjö, Fjällsjö. Gift i Jansjö den 3 juli 1881, sedan han, som han brukade säga att han, ”kom från Stensele 77 om vårn”. Han hade lämnat en kvinna i Stensele när hon blev gravid och gått sin väg, för att till slut hamna i Jansjö. Sonen fick namnet August Granlund och blev handlare i Stensele.
Flyttbeviset är däremot från den 16/11 1879. Han fick jobb i Jansjö som dräng hos Markus Olofsson och hans hustru Anna Brita Svensdotter. Den 26 april 1881 flyttade han till ett torp som var avstyckat från Jonas Svenssons hemman. Under tiden som dräng träffade han Brita Kristina Svensdotter som arbetade som piga hos sina föräldrar.
Torpet Jansjö 2:28 var avstyckat från Jonas Svenssons hemmanoch August gifte sig senare med dennes syster. Han köpte då av svågern det skogsbevuxna området där han byggde upp sitt hemman. Anders August startade en affärsrörelse där lagret var i en låda under köksbordet. Handelsrättigheter erhöll han 1903. Senare utökades verksamheten med en fjärdringsmans tjänst fram till 1915 med en lön den sista tiden av 100 kr i kvartalet. När odlingsmöjligheterna var slut, inköptes det s k ”Båssmans”, det utrangerande båtsmanstorpet av Backe byamän 1904. Även ett skifte på den under kriget uppodlade Lamyran inköptes. När affärsrörelsen blev mer lönande överlät han han torpet med den stora nybyggda mangårdsbyggnaden till sönerna Albert och Alfred för 1800 kronor. I summan ingick utlösen av sex syskon á 200 kronor. Arrendet av ”Knösen” övertogs av August Holmgren d.ä. år 1915. 1917 den 15 juni förrättades tillträdessyn på hemmanet och synen finns dokumenterad i ett syneprotokoll.
Albert utbildade sig till lekmannapredikant ”kolportör” vid Johannelunds missionsskola, gifte sig med småskollärarinnan Jenny Björklund och flyttade till Hede. Brodern Alfred övertog torpet, men efter sitt giftermål övertog han arrendet av ”Knösen”, varvid det blev den tredje brodern August som kom att bli ägare till torpet.
Fosterdottern Hedvig Andrietta Wiklander, född 1904, var dotter till Sara Wiklander so ogift åter blivit med barn och försökt befria sig från denna ”olycka” med det som kom att kallas ”Pigdön”, fosfortändstickorna, med följd att hon avled och hennes lilla dotter skulle auktioneras till den lägstbj udande. Om det nu var som auktionist eller fjärdingsman han var med på auktionen är inte känt. Men han tyckte synd om den lilla flickan som syntes komma till en olämplig familj, varför han lämnade lägsta budet. I en kassabok från 1911 har han antecknat ” för Häddvik 25:-”. Vilken tid eller kvartal framgår inte av anteckningen.
(Källa: bla Jansjöboken)
Paret fick barnen Brita Johanna, Sven Albert, Hulda Maria, Jonas Alfred, Hulda Kristina, Hilma Maria, Per August, Anders Leonard, Helga Charlotta och fosterdottern Hedvig Andrietta Viklander.
Kopia av bouppteckning efter dottern Kajsa Johanna. Här står Anders August som broder...
Kopia av bouppteckning efter dottern Kajsa Johanna. Här står Anders August som broder...
Sven Albert med hustru Jenny Björklund.
Sven Albert med hustru Jenny Björklund.
Jonas Alfred, 1888 - 1972.
Jonas Alfred, 1888 - 1972.
Hulda Kristina, 1890 - 1918.
Hulda Kristina, 1890 - 1918.
Hilma Maria, 1893 - 1971.
Hilma Maria, 1893 - 1971.
Anders Leonard
Anders Leonard
Helga Charlotte, - 1988.
Helga Charlotte, - 1988.
Jansjöboern.
Jansjöboern.
Jonas
Alfred Holmgren
, född den
27 oktober 1888 och död den 26 november 1972, övertog faderns torp tillsammans med brodern Albert. Albertflyttade sedan till Hede och då övertog Alfred arrendet själv.
Hustrun
Anna Johanna Sjödin föddes den 31 januari 1890, som dotter till Karl August Sjödin
och Beda Kristina Nolén från Litjärnberget.
Hemmanets
jordbruk hade förfallit efter förre arrendatorns, Johan Andersson, död.
Detta visar de skörderesultat som Alfred antecknat under de första åren av
arrendetiden. 1914 fick man 8 hässjor hö, 1914 var det 7 och 1916 var det 8
hässjor. Sedan började han få bättre fart på växtligheten. Under åren 1917 - 21
bärgades omkring 32 hässjor om året, samtidigt odlades lite korn, råg och
grönhavre. 1927 då han hde varit ägare några år, skördades 80 hässjor hö, 5
hässjor grönfoder, 64 skylar korn och 8 skylar råg. Alfred Holmgren var den
siste i Jansjö som hässjade i den stora kornhässjan.
Båda
makarna var intresserade av trädgårdsodling, 1938 arrangerades till exempel en
trädgårdskurs med
Hushållningssällskapets trädgårdskonsulent som ledare. Under de varma somrarna
på 30 - talet prövades också fruktträdsodling som de bästa åren gav en hel del
mogna äpplen. Emellertid tog drömmen om rika äppelskördar slut när de kalla
vintrarna 1940 - 1945 tog död på alla äppelträd. Även biodling prövade man på
tillsammans med andra intresserade; Alfred Holmgren blev så erfaren biodlare
att han anlitades av länets biodlarförbund som expert i biodling.
Efter
köpet av brodern Alberts del i hemmanet i mitten av 40-talet, drevs jordbruket av
makarna fram till dottern Elsas giftermål 1950 med Bo Olsson från Bodum, som då
övertog driften. Efter en tid flyttade de till makens farshemman och då blev
det dottern Maja och hennes man över. De brukade bägge hemmanen boende på
Jonk-hemmanet fram till 1969. Då det delades så att Maja med sin man övertog
detta hemman och dottern Gertrud tillsammans med maken Janne Westin övertog
”Knösen”.
Alfred
hade också tagit på sig att förestå telefonväxeln i Jansjö, enligt kontrakt
från den 15 oktober 1935. Öppettider var alla dagar April - September 7 - 21
och Oktober - Mars 8 - 21. Han fick en årlig ersättning av 26 kronor för varje
abonnemang. Abonnenter var : And. Homgren, Beda Person, Edvin Månsson och
Västernorrlands Läns Arbetsförmedling, Uno Persson.
Det
var för det mesta fru Anna som skötte sysslan, när det kom många samtal på en
gång ville trådarna gärna tj
ô
rv ihop sig för honom när han skulle koppla
in samtalen.
(Källa: bla Jansjöboken)
Alfred under ett av sina äppelträd.
Alfred under ett av sina äppelträd.
Elsa, Torgnys mamma, är den lilla ljusa flicka på andra raden nerifrån.
Elsa, Torgnys mamma, är den lilla ljusa flicka på andra raden nerifrån.
|
|
|
|
|
|